markhog

Hemma från skolan idag också, jag som trodde jag var frisk? Men ja, nu mår jag lite bättre igen, får mina nys- och hostattacker då och då men somsagt mår jag bättre och bättre.

Hoppas att allt är bra med er iallafall. Jag hade mer än gärna bytat plats med många av er just nu. Bara att få slippa sitta hemma hela dagarna hade varit en otrolig upplevelse för mig känns det som just nu. Jag får se hur det blir med hoppträningen ikväll. Just nu vilar jag upp mig och sen får vi se vad som häner och sker.

Ha det bäst!



/Julia

Tryck här för att komma till tävlingen!

//Ronja

Tryck på bilden för att komma till tävlingen!

//Ronja

Okej, kanske inte godmorgon. Jag har hunnit äta frukost och se lite på tv. Och jag antar att de flesta av er är i skolan nu. Själv är jag fortfarande sjuk, men idag tänkte jag bli frisk. Jag ska snart ladda upp med hett bär-te, tvn på något lite halvdåligt program och plugget i högsta hugg i soffan.

Ikväll ska jag och mamma åka till Storm, det blir nog en skrittrunda, förvånade? Nej. Det får nog bli barbackatur idag. Kanske, kanske, kanske jag kan trava och galoppera om det nu inte är för fruset i marken. 
Efter eller före ska vi bort och fixa det sista med min praoplats. Det ska bli så roligt de två veckorna. Jag tror och hoppas att jag har hittat de två bästa praoplatserna ever. För så känns det! Tre veckor utan att behöva befinna mig i skolan, det kallar jag lyx.

/Julia

Ïgår trodde jag att jag var på bättringsväg-idag är jag tveksam. Har nog feber för jag fryser ena sekunden och svettas andra och senså har jag jätteont i halsen och är trött och hängig. Blir ingen skola för min del imorgon heller. Jag måste vila ut ordentligt och bli helt frisk innan jag drar igång med min vardag igen, för annars kommer det ta lång tid innan jag blir frisk. Sen är det ju hoppträning på tisdag och tävling till helgen som jag gärna hade varit frisk till. Men det bara är att fatta jag om jag blir frisk är det tur, annars är et otur. Finns inte så mycket att göra.

Nu ska jag försöka äta lite pannkakor och sen ska jag ut till Storm. Hon får gå likadant som igår-en skrittrunda. Vägarna tillåter inget annat och inte heller min kropp.

/Julia

Jag mår mycket bättre idag, jag kan faktiskt prata-men får sjukt ont i halsen av det och låter som en kille typ, men jag hoppas att jag snart får tillbaka min vanliga röst utan att ha en massa ont överallt!

Har skrittat Storm och varit på us-årsmöte där jag blev invald som vice sekreterare. Jag tycker det ska bli roligt att få engargera sig i klubben på ett sätt som jag aldrig innan har gjort. Jag tror att det här kan bli bra, bara jag hinner med allt som jag ska göra, dvs. rätt mycket..

Storm var duktig, det var halt på vägarna förutom typ några få cm så det blev mycket att hålla-henne-på-fötterna-fokus idag, igen. 

I nästa vecka är det hoppträning på tisdagen och jag ska försöka ta mig till ridhuset på torsdag också och sedan till nästa helg är det tävling i Flyinge. Hoppar 90 och 95 då.

/Julia  

Lite av det som ska kollas på, har lite andra småsaker också men det här är det "roligaste"! Senså blir det ju inte precis exakt dem här modellerna/märkena, förutom benskydden-de ska ju passa till Storms framskydd.
Varför blev denna texten rosa? x)
/Julia

Hela min dag har varit så tråkig och liksom kännts isolerad på något sätt, så som det känns när man är förkyld.(Som jag är.) Hänger inte med på någonting och så. Sen när jag kom hem så började jag må illa och frysa så extremt mycket. Men jag kämpade mig ut till Storm ändå, klarar inte en dag utan den hästen alltså! Red på en gröning, helt snötäckt. Ganska klurigt då det var kolsvart och den var lite hålig med efter ett antal varv så var jag ganska säker på var alla hål var. Hon var ganska spänd och uppblåst, men även hon var mycket koncentrerad på att hålla sig på benen. När hon väl sammarbetade var hon superfin, inte hängig alls utan lätt i handen och fin för skänklarna. Hon försöker verkligen göra sitt bästa alltid. När jag skulle flytta i öppna så flyttade hon ut rumpan (!) och ryggade (?) alltså jättekänslig för skänkeln!

Nu ska jag försöka slappna av lite, om jag mår såhär imorgon blir jag hemma och sover hela dagen typ.



/Julia

Idag fick den fina ridskoleponnyn Martin
stå ut med mig under hoppträningen.
Vi har inte bytat till vinterdäck på transporten än
så vi vågade inte köra Skotti.

Iallafall så var jag totalt gråtfärdig i början av passet.
Martin bara sprang & sprang, och tog man tag i honom så
sprang han fortare, ingenting jag är van vid.
Han var alltså väldigt känslig vilket jag lärde mig efter ett
tag. Vi började så smått hoppa fram på ett kryss vilket Julia
redan har berättat och de gick inget vidare, han rent
ut av stack efter hinderna. Lika dant när vi gick över till de tre
räckena på ena långsidan där de skulle vara fyra galoppsprång imellan
för dom stora ponnyerna och vi fick plats med 3 små, ni anar alltså hur
snabbt det gick.
När hinderna sen höjdes gick den bättre och bättre och sista rundan
på vår lilla bana var verkligen klockren. Min sits satt där den skulle,
Martin gick i exakt perfekt tempo och allt bara klickade. Är rätt
så säker på att det syntes ordentligt hur glad jag var.


/Ronja

Storm var pigg och stark idag på träningen, men när jag väl hade fått igenom henne så blev hon fin. Hon hoppade på bra och de felen som uppstod var bara mitt fel. Vi började med att rida på mittvolten och flytta lite för skänklarna och sedan la vi till ett kryss, det gick riktigt dåligt för mig och Storm då hon var jättestark. Sedan gick vi vidare till att hoppa det är krysset på hela fyrkants-spåret, det gick lite bättre men även här blev hon lite pigg och stark. Efter det hoppade vi en serie (?) med tre hinder, 17 m imellan (4 galoppsprång) det hoppade Storm bättre och bättre. Där lades det också till olika svårigheter. Vi hoppade sedan en bana på denna serien och en oxer och en trippelbarr. Första rundan gick det dåligt, andra rundan gick det bättre.

Efter hela det här passet travade jag av Storm länge och försökte få igenom henne, nu när hon hade tröttat ut sig lite. Jag red på volter, åttvolter och mycket böjt spår. Hon började ge efter lite i slutet, men jag inte säga att hon blev riktigt fin, för det blev hon inte tyvärr. Men jag fortsätter där jag slutade idag nästa gång jag rider, när vet jag inte. Tack vara vårt "fina" väder.



/Julia

Jag har varit mycket duktig med att uppdatera bloggen idag, glad.

Jag är hemkommen från stallet nu, det blev inget ridande eftersom det är somsagt isgata och fruset i marken så det fick bli en promenad, många sådana blir det nu. Hon var väldigt duktig förutom att hon blåste upp sig ordentligt och sprang i cirklar runt om mig. Jag är glad att jag inte satt på i det läget alltså! Min lilla smällkaramell, rätt vad det är så smäller hon. Men mysig är hon också, hon blev riktigt rycktad (som hon inte har blivit på ett bra tag) och fick svansen klippt och hovarna tillfixade. Dessutom masserade mamma henne lite, lyxigt. Nu ska alla bloggar jag följer checkas sedan drar jag genom duschen och vidare ner i sängen med Vampire diaries på tvn. Myyys!

Trevlig kväll på er!


Bild från första gången jag satt på henne

/Julia

Den här ponnyn saknar jag något enormt, fina Joppe. Tiden jag red honom var så rolig, det var på något sätt den som "satte igång mig igen" och gjorde en nystart på hästsidan. För er som undrar så red jag honom inför försäljning under våren 2011.






Liten ponny, lång ryttare











Piggelinponnyn






/Julia

Om en halvtimme ungefär går jag till skolan,
mys! Eller inte. Kallt som satan, ronjagillarinte.
Idag har vi ganska bra lektioner, idrott, engelska,
språkval (spanska) & matte, inte alls mycket som ni
ser.

Efter skolan blir de stallet direkt, ska försöka dressyra
lite, men beror på hur mycket snö det är osv.
Just nu snöar det inte här i Häljarp, men skulle inte
förvåna mig om det kommer snart.


Ruffe & jag igår. Fin ponny där ja!
Glöm inte att kika in hääääääär!

/Ronja

Har precis stängt av tvn efter en otroligt rolig värlscupshoppning! Grymmaste Roffe fick ett jäkla tidsfel, så sjukt tråkigt.. Men däremot Henrik von Eckermann körde på storskräll och tog sig igenom både fas ett och fas två helt felfri som senare resulterade i en femte plats, det var han värd. Dessutom väldigt roligt att han inte var beredd på att han skulle hoppa, utan gick banan för personligt intresse, såg en strykning och hastigt anmälde sig, två minuter innan tävlingens start. Amziiing!

Woah vad sugen man blir på att tävla och hoppa av att se på på sånt här! Får hålla mig till tisdag men taggad är man.


Bild från google

Med detta säger jag gonatt, laddar om inför en ny vecka. Imorgon väntar skola, stallet och plugg.

/Julia

Vad som har visats på min tv denna helgen! Nästa-Världscupshoppningarna från Leipzig, Tyskland-21.00 på Svt24!

/Julia

Nu har även vi i Skåneland uppleva snö detta året. Fint osv men nej, nu har det varit jul och då ska man inte ha snö. Det innebär förfärligt mycket tråkigheter i stallet, snöstyltor, blöt utrustning, blöta täcken och hästar och alltmänt kallt och oskönt även glasgata överallt och stela hästar, pikatten. Men vi tar oss igenom detta också.

Storm har som ni förstår inte gått några "ordentliga" ridpass, utan bara på grusvägarna, och inte några bilder har klickats heller, för då hade herr Canon blivit genomsur och tråkig. Men ny vecka, nya tag och nya överrasknigar!


Ge mig sommar, nununu!

/Julia

Idag red jag Skottas i paddocken, dock
var det så fruset så jag skrittade bara.
Gjorde öppnor, slutor och lite allmänna dressyrövningar
vilket funkade bra.

Innan idag vaknade jag upp hos Felizia där jag har varit hela helgen.
Fick skritta Rufus idag, första gången han gick sen skadan.
Supersnäll var han, fina ponny!

Nu ska jag äta, har precis tittat på ponnyakuten. Tänker inte
nämna mina åsikter om denna säsongen ;)

//Ronja

Jag har en sån extremt rolig dag framför mig, älska lördagar! Snart beger jag mig till stallet och senare ska jag till några kära vänner och där stannar jag över natten-roligt!

Storm ska ridas ut idag, även om jag mer än gärna hade trimmat dressyr ännu en gång så kan man inte göra det varenda dag, tyvärr. ;)

/Julia

Gah, bara jag som är otroligt taggad till Göteborg horse show?
Jag har en hel del saker som ska kollas på/investeras och här kommer min inköpslista som kommer hänga med upp till Göteborg och förhoppningsvis lite saker som kommer hänga med ner från Göteborg:

-Ridbyxor
-Bakbenskydd
-Stövelinlägg
-Ridsprumpor
-Stigläder
-Läderjord
-Tunna handskar
-Tävlingsskorta
-Ridtröjor
-Mössa/pannband
-Dunväst
-Guldigt swarovski/bling-pannband
-Schabraaaaaak ♥

Det fetstilta är sånt som verkligen behövs, dvs. ordentligt mycket!



/Julia

Vårt internet (?) eller någonting fungerade inte igår, därav bloggade jag inte på hela dagen, förlåt. Nu vill jag verkligen komma igång med bloggen igen, jag sak försöka! Hoppas att ni är beredda på en förbättring?

Hoppträningen gick bra igår, vi var endast tre som tränade; Lisa, Louise och jag. Det var en rolig och givande träning, från början till slut. Bland annat hoppade vi 5,5:an och en lång studs-serie med olika hindehöjder. Storm hoppade på bra med tanke på att hon har haft vila och det var årets första hoppning. Tyvärr var hon inte lika fin i mun/sidor som hon har varit de senaste dagarna jag har ridit hemma, men jag är ändå så nöjd över henne.

Idag red jag dressyr på ridbanan och det gick fin fint! Hon var så fin i skritten, i båda varven men särskilt i höger, tyvärr låser hon sig något så in i norden i galoppen och traven känns ungefär som skritten gjorde för 1,5 vecka sedan, och med tanke på hur det har förbättrats redan så känns det som att vi är på rätt väg. Jag hoppas det, jag vill inte bara ha en duktig hopp-ponny, utan en välriden också!   

Jag ska hitta inspiration till att skriva om någonting ikväll, när jag för en gångs skull har lite tid att göra det och är inspirerad till att skriva. Förresten ska jag snacka med Therse, som förövrigt var med som fotograf/filmare/hästskötare till träningen igår om hon vill langa de bilder som togs på mig och Storm, hade det varit kul att se tro?

/Julia

Fråga: Varför har du benskydd på Skottas? Förra ägaren (Sofia) hade inte det och jag vet att hon hade en bra anledning till det, för det var nått med hans ben.

Svar: Jag har benskydd på Skottas för att jag inte vill att han ska skada sig inom hoppningen. Har aldrig benskydd annars förutom under sommaren när jag rider på stubb, då har jag både benskydd och boots. Skottas har problem med att ha benskydd, ja. Han får eksem tror jag det var(enligt Pernilla). Jag och Pernilla har kommit överrens om att han ska ha benskydd under hoppningen och jag tycker det känns bäst så därför används det. Detta står även inskrivet i kontraktet!

Hoppas du fick svar!

/Ronja

Oh, har ni någon gång föreställt er ert drömstall?

I mitt drömstall är det ljust, med stora rymliga boxar, men inte speciellt många, fem-sex boxar är helt perfekt!

Där ska finnas en uppvärmd STOOOR sadelkammare med vattenkran med varmvatten i, så man lätt och enkelt kan putsa av utrustningen utan att behöva springa fram och tillbaka med vatten. Där ska också finnas en spolspilta, även den med varmvatten. Det ska finnas lätt tillgång till halm och hö och bra sköselplats samt stor rymlig ridbana med roliga hinder och bra belysning, ridhus skadar ju inte heller direkt.

Boningshuset ska även det vara stor och rymligt, men ändå myskänsla, jag är väldigt mycket för stilrent och snyggt när det gäller allt, så både huset och stallet ska vara stilrent, gärna i lite halvgammeldagsstil, det är mysigt. Och i huset ska det finna en öppen spis/brasa, så mysigt!

Hela denna gård ska ligga intill skogen där det finns otroligt mycket ridmöjligheter. 

Säg mig, finns denna dröm någonstans här i närheten? Till salu? Haha, men drömma får man ju!

/Julia 

Jag har inte fått gjort någonting denna eftermiddagen än... Inte ens ätit, fy skäms på mig! Jag brukar alltid ha sån speed och nu bara, blöhö.. Men ja, jag ska till stallet efter jag snart har ätit så ehm mm. Men jag får så dåligt samvete när jag inte har rört på mig. Nu har jag i alla fall fått det berättat, så vet ni ju, haha! 

Jaja, idag tänkte jag rida dressyr på Storm. Jag vet inte alls hur det ser ut på ridbanan, alltså om det är fruset eller om det går att rida där. Annars får jag väl tråka ute på grusvägarna. Det sämsta med det är att det inte blir något ordentligt ridpass av det då, och ett ordentligt ridpass är någonting som jag och Storm verkligen behöver.........

Jag hoppas att ni har haft/har en bra eftermiddag/kväll, nu ska jag slöa vidare, (usch) och sedan ut till stallet. Ha det!

Det här inlägget är så inte jag, men det får ni stå ut med...

/Julia

Ingen rolig update denna helgen inte. Men nu är jag back on track efter en stressig och allmänt fullpackad helg..

Jag har hittat på en massa saker i helgen. Jobbat, ridit, fixat stallet, varit på fest och en massa helt normalt annat fix, ganska lyckad helg faktiskt, förutom att jag inte har varit på något bättre humör så har jag både hittat på nyttiga och roliga saker, så glad ska man ju vara egentligen. Men har helt enkelt varken haft tid eller lust att blogga, och med det får ni även se hur det blir av det i veckan, men jag tror att vi allihopa har mycket att göra nu när skolan har dragit igång igen. Så förmodligen har ingen speciellt mycket tid att läsa heller, men det hoppas vi ju, det är alltid kul att någon läser det man skriver! Fast det är somsagt mycket att stå i nu, skolan, hästarna, plugg och sen har man lite vänner som ibland får lida av att man har för mycket inpackat i sin lilla hjärna. Någon som känner ingen sig kanske?!

Jag undrar också var mina kära bloggare-vänner har blivit av? Nu laddar vi om för en ny vecka i alla fall. Har en massa saker att göra nu, städa rummet, kolla av veckan framför oss osv. Ha en "trevlig" söndagkväll ni med!

/Julia

Jag tyckte att ni kanske hade tyckt att det var lite roligt att läsa om vad jag har haft för ponnyer före Storm, så här kommer det ett inlägg om min ridhistoria.

Hela min ridhistoria började när jag som bebis låg i vagnen i stallet medans mamma tog hand om sina hästar, så jag är så gott som uppväxt att vara i stallet. Men självaste ridningen började jag med som kanske två-åring alltså år 1999, då red jag inte speciellt ofta, väldigt sällan snarare, men det var främst då mitt hästintresse började växa. Då red jag på min första lilla ponny, Rut, en liten a-ponny, envis som få, men så otroligt gosig och härlig. Hon kom till världen år 1988 och med tanke på att hon var 96 cm när jag hade henne så förstår man ju hur liten hon måste ha varit då.

Jag tror att hon lärde mig ganska mycket, jag har ju inga minnen för några speciella grejor som hon lärde mig, men ja, eftersom hon var min första ponny så lärde hon väl mig grunderna och senså lärde hon mig också att njuta ordetligt när man rider, för det kommer jag ihåg att jag alltid har gjort, sålänge det inte har gått riktigt dåligt med ridningen. Jag kommer i alla fall ihåg att vi brukade longera henne innan jag skulle rida så hon fick springa av sig ordentligt. Haha, och jag kommer också ihåg hur min hund Tippen jagade Rut, men helt plötsligt var det tvärt emot, Rut som jagade Tippen ut hur hagen, hur gulliga som helst att stå och kolla på.

Numera bor Rut kvar på samma gård som jag och min familj en gång bodde på, och där har hon det jättebra med en ny liten flicka som får glädjas med henne. För hon är en enda stor söt tunna, full med glädje. Hon kommer alltid att vara min första ponny och den som startade min "karriär". Hon betyder oehört mycket för mig.



Jag som sitter längst bak och lilla Alva (mammas kompis dotter)
framför. Sen är det min mamma som håller i Rut
En snöig flicka!

Ännu en snöig bild på min flicka!

Jag började rida på ridskolan när jag började i förskolan tror jag, dvs. år 2003 (?). Då red jag där en gång i veckan och mer eller mindre också hemma på Rut, men efter ett tag började jag växa ur henne och då körde mamma in henne, jag fick också köra henne när hon var fördiginkörd, det var också roligt så som jag kommer ihåg.

År 2005 blev ridskoleponnyn Charlie till salu, en väldigt snäll och välutbildad herre född 1987 som var duktig på dressyr, men när man hoppade ville han helst hoppa lågt. Honom köpte vi efter att jag hade ridit honom på några ridlektioner i rad. Vi tänkte att jag skulle ha honom att växa på och att han skulle lära mig.


Rut och Charlie och här ser man även lite av vår gård


Charlie

Men efter påsk-showen 2006, en av de absolut hemskaste nätterna i mitt hela liv, fick han tarmvred, han blev så akutsjuk, jag kommer fortfarande ihåg när pappa väckte mig mitt i natten och jag undrade om det redan var morgon men han berättade att de hade gjort allt för att rädda Charlie och att det inte fanns mer att göra, jag blev förtvivlad, under de 6 månaderna vi hade haft honom så hade jag inte kunnat rida honom, både för att det var vinter och för att han hade haft korsförlaming och var under igångsättning efter det. Så jag hade pysslat desto mer med honom och vi hade precis börjat bli vänner, "fått band knutna till varandra". Men då tog hans dagar slut. Han skulle inte få lida mer.

Mitt i all sorg efter Charlie bortgång blev vi erbjudna att ha en liten b-ponny, Mio, på foder av mina fortfarande bästa vänner Alma och Ida. Det var sommaren 2006 som Mio kom hem till oss. Mio var en sån otrolig stjärna i min familjs liv, han kom mitt i all sorg och gjorde oss allihopa på så mycket bättre humör efter Charlies bortgång. Mio var en valack som var lite av Charlies motsats, envis men ändå så otroligt snäll och inte speciellt glad för dressyr men hoppningen det BRANN han verkligen för, om han fick börja hoppa, ville han aldrig sluta, jag skojar inte! Jag kommer ihåg alla lektioner jag tog med honom på i viarp när vi varvade alla ridskolehästar, om och om igen i galoppen och de gångerna vi hoppade när han drog ivåg som ett pistolskott, men ändå så säker på sin sak. Speciellt en gång minns jag, min mamma och alla andra föräldrar på läktaren satt och pratade om vilken snäll ponny Mio var som aldrig var dum och då mitt i allt galopperar han rakt in i mitten och sparkar bakut så att hela han mage syntes från läktaren, gulleponnyn!

Mio lärde mig så otroligt mycket, han fick mig både till en starkare människa och till en bättre ryttare. Alla gånger jag trillade av gjorde mig duktigare, men också alla gången han tog mig runt en hoppbana, och det enda jag behövde göra var att "styra" (dra i tygeln) gjorde mig så säker, han gav mig självsäkerhet. Ja, en riktig äkta läromästare var Mio. Hösten hösten 2007 flyttade vi in till ett villaområde i byn, alltså hade vi inget eget stall längre, då stallade vi upp Mio och mammas enda häst hon hade kvar, Fucita hos Alma och Ida. Där hade vi många roliga ridturer, puts-stunder och lite andra busiga saker för oss.


Mio och jag en sommardag 2006, även här hemma på vår gård


Jag och Mio min första tävling någonsin, Viarp 20 cm. Jag glömde vägen, men jag kommer ihåg hur ledsen jag blev så mamma efteranmälde till 40 cm och då blev vi felfria, jag kom ihåg vägen!


Söta goa Mio pojken

Sedan, hösten 2008 upplevde jag ännu en av de hemskaste tiderna/dagarna i mitt liv, Mio hade länge haft svårt att andas, han hade en sort av astma för hästar kan man säga. Efter att ha kollat upp detta beslutades det att Mio skulle tas bort, jag har aldrig gråtit över någonting så mycket som jag gjorde då, bara inte Mio! Men så var det, han var gammal, hade inga bra luftvägar, blev spinkig och allmänt halvskrotig. Så så blev det, han togs bort.

När Mio hade tagits bort blev så svag igen. Sakta "kom jag upp på egna ben" igen, det var mycket tårar, gråt och smärta men allting har ju sitt slut, det vet man redan från början. Mammas häst Fucita flyttade till ett stall vid skogen, hon började bli till åren men var ganska kry ändå. Henne flyttade vi dit för att hon skulle få bli en skogsmulle, trots all hennes energi, hon förtjänade liksom det. Jag mysred henne ändå lite på ridbanan en sommar då, jag tror att det var främst sensommaren och hösten 2008. Då var hon finfin att rida och väldigt rolig. Men hon var ju som sagt gammal och efter ett tag togs även hon bort, lite på grund av ålder och lite på grund av förslitningar. Hon hade lätt kunnats botas, men eftersom hon var den typen av häst som inte klarade att stå stilla (som hon då hade blivit tvungen still, resten av sitt liv) så var det inte värt det. Hon fick då somna in hon med.


Fucita januari 2009


Jag och Fucita i januari 2009

Jag red då vidare i Viarp som jag hade gjort då ända sedan jag började år 2003 eller vad det nu var. Jag red lektionshästar och var med i lite klubbtävlingar då och då och trivdes helt okej med det men saknade såklart att ha en egen häst. Så vi började sakta leta efter en ny ponny till mig och då en d-ponny. Det gick sådär men vi hade ingen stress med att hitta den rätta utan tog det lite som det kom.

Sen på sommaren 2009 red jag en d-ponny som heter Vincent, han var go och mysig, och det var ju roligt att få rida en ny ponny, men av någon anledning varade det inte så länge, vi gick halvt om halvt omkull, han var lite dåligt musklad och jag kände kanske att jag just då inte hade tid eller lust att ha en ponny som krävde väldigt mycket slit. Jag vet faktiskt inte var han är eller hur det är med honom nu, men en fin ponny vet jag att han är i alla fall!


Jag och Vincent ett sommarpass

Jag och Vincent samma dag.

Sedan red jag på ridskolan ända till våren 2011, då började det röra på sig igen med hästerierna först red jag lille b-ponnyn Joppe till försäljning. En mycket trevlig ponny som numera bor uppe i Gnosjö. Han var riktigt rolig att rida och han kommer att komma långt! Han ligger också mig varmt om hjärtat, trots att jag bara hade hand om honom i ungefär två månader (?) så satte han djupa känslor i mig. En riktigt personlig ponny. 


Joppisen i stallgången hemma hos Gunilla (dåvarande ägaren/försäljaren).


Jag på Joppe

Under tiden jag red Joppe fick även jag och min mamma i uppgift från ridskolan att sätta igång ridskolehästen Mistral, det var också ett roligt projekt, att få följa med ifrån att han hade varit illa skadad tills att han kunde gå i alla gångarter på både böjt och rakt spår. Tyvärr så klarade inte skadorna han hade haft av ridskolearbetet när han kom tillbaka efter sommaren hemma hos Susanne men han fick en sista värdig tid, beta och mysa med fina pållar på Stall Axelgård.


Mistral, Bild tagen från vkrk.se

Också under den här tiden jag red Mistral blev jag erbjuden en boxplats hos Susanne, hon visste ju att vi letade ponny. Då började vi rota ordentligt, jag skojar inte om att jag kunde nästan varje annons på hästen, d-ponnyer i södra Sverige utantill.

Efter att ha provridit ett par ponnyer hittade vi min drömponny. Sen, den 13 juni, en av dem lyckligaste dagarna i mitt liv, kom Storm hem till Susanne och då med min mamma som ägare i papperna. Nu sitter jag här med en fin ponny igen, och tillsammans har vi all framtid för oss. Så nu ska jag verkligen ta vara på den här tiden både med Storm från marken, på hennes rygg och alltid annars, för jag har världen bästa ponny!


En bild på Storm, the one and only! Kärleken till henne är onändlig.

Jag har alltid haft bra ponnyer, men inte haft den bästa turen när det gäller skador och sjukdommar, men somsagt, allting har ett slut, det kan både vara lyckligt och olyckligt. Men jag är bara så glad att jag har fått ha så fina ponnyer och jag är så glad för allt dem har lärt mig.

Rut-A-ponny, Charlie-D-ponny, Mio-B-ponny, Fucita-Storhäst, Vincent-D-ponny, Joppe-B-ponny, Mistral-Storhäst.

Och mitt nypåbörjade kapitel i livet, Storm-D-ponny sto född 2004.

/Julia

Igår var jag ute och gick en runda med mitt hjärta, hon var duktig som bara den, gick en runda på kansek 3 km. 

Idag är det nog Storm ute, så det blir förmodligen ingen ridning idag heller. Allting bara krullar ihop sig och blir en himla röra just nu, min helg, som jag hade lagt upp perfekt timvis för att hinna blev jättekonstig för några saker blev inställda och ja, allting blev helknas. Men jag får väl stå ut med sånt här också. Man kan inte alltid ha flyt. Usch vad jag inte gillar denna månaden, det är mörkt, kallt, trist och så svårt att kunna rida någonstans. Om det är något jag önskar mig just nu är det ett ridhus, men ja, det är väl inte speciellt lätt att fixa sådär på en halvtimme, ellerhur? Nej, nu ska jag sluta klaga, jag låter sjukt depp, vilket jag egntligen inte är, bara lite trött på det mesta, hoppas ni har haft en bättre dag än jag!

Såhär känner jag mig just nu, blirksch. Tur att jag har min gummsa!

/Julia

Skriver mina tankar om att sätta mål och hur man ska göra för att uppnå dem!

*Att sätta upp realistiska mål och nå dem-
När jag sätter upp mål för mig/hästarna så tänker jag realistiskt, ställer mig själv frågan; Kommer vi nå detta målet? Hur lång tid kommer det ta för oss att klara detta målet? Vad måste vi göra för att nå detta målet? Det är viktigt att inte sätta för höga mål, men samtidigt inte sätta för lågt heller. Sätter man ett jättehögt mål är det lätt att man känner press och stress och då kommer man garanterat inte nå målet. Men att sätta ett högt mål gör också att man måste kämpa mot det och desto mer man kämpar, desto bättre känns det när man väl har nått sitt mål! Om man däremot sätter för låga mål kommer man nå dem jättesnabbt och på det viset slappnar man av och inte lägger lika mycket fokus på att man verkligen vill komma dit. Samtidigt får man möjligtvis ett bra självförtroende när man lätt når målet och blir mer pepp av det. Så att sätta upp ett lagom mål är väldigt viktigt, att kämpa är bra men med tanke på att man kommer få många bakslag under året, större eller mindre, så kommer det inte alltid flyta på lika bra som man kanske i nuläget tror att det ska göra! 

Genom att fundera på dessa frågorna listar man ut ett bra svar som man faktiskt känner kan stämma, så om du sätter ditt mål att exempelvis tävla LA i hoppning innan årets slut, då måste du inse var du står just nu.

Just nu tävlar jag på LC-nivå, har satt många nollor och känner mig säker på den höjden. För att nå målet måste jag t.ex. träna på att hoppa kombination, få hästen mer vändbar, hitta rätt avsprångspunkt innan hindret och lära mig att trycka av och guida rätt samt hitta ett bättre grundtempo.

Allt av detta kan inte komma på en och samma gång, utan man får ta 2 +- av dessa momenten i taget, som att få hästen mer vändbar och med detta kommer jag även påverka grundgaloppen under tiden, detta kallar jag för kortsiktiga mål. Även dem kortsiktiga målen kan ibland vara bra att sätta upp en tidsplan för, men denna typen kan vara svår att veta när man har hittat den rätta galoppen eller fått hästen mer lydig för skänkel så det blir vändbar. Det känner mig själv när man är klar med.

För att klara dessa kortsiktiga målen måste man hitta bra övningar, dem flesta pratar förmodligen i vår ålder med sin tränare och övar på dessa övningarna på träningarna och får möjligtvis med sig lite småövningar att öva på hemma.

Summering för realistiska mål och hur man uppnår dem:
-Tänk realistiskt och ställ dig själv frågan; Kommer vi att klara detta på ex. 1 år?
-Tänk ut var du just nu befinner dig.
-Tänk ut vad du behöver göra för att hitta rätt väg till målet och använd dessa som kortsiktiga mål.
-Tänk ut olika övningar som du kan göra för att nå dem kortsiktiga målen.
-Ta en dag i taget och glöm inte, man kan inte alltid vara bäst!


Jag och min fina i Åsbo rf, Allsvenskan div. 2, 2011.

/Julia

Är precis hemkommen från en springtur i det "underbara" vädret, men skönt var det, som alltid! Testade på en ny runda som är en ny favorit redan tror jag.

Senare idag ska jag ut till lilla Storm och hon ska förmodligen också ut på en springtur, fast med mig på ryggen, jag funderar på att ha på inspänningarna för att hon ska få jobba lite utan att det blir dragkamp och utan att hon slår med huvudet så fort jag sätter lite krav. Ja, det blir nog superbra!

Imorgon ska jag och några andra ifrån stallet jag står köra till skogen och rida en runda där, om vädret tillåter! Myyys, hoppas ni får en amazing dag!

/Julia

Ursäkta den dåliga kvalitén, filmat med mobilen.
 Man kan inte annat än beundra Roffe för hans öga till distanser, helt perfekt!

/Therese

Storm skrittades även igår. Blev lite dressyr och hon var lite halvlat men annars duktig. Just nu känns det som att vi än en gång har backat tusen steg i dressyren, men hon är ju inte riktigt igång nu så det beror ju på det. Nu när Storm har vilat så länge så är jag riktigt taggad till att få rida ordentligt, som jag inte har gjort på två och en halv vecka. Jag är sååå taggad inför våren, hoppas att allting rullar på lika bra som det har gjort hitills (bortser från hennes lill-"skada"), isåfall är jag evigt glad, hehe!

Idag ska jag trava Storm lite försiktigt, alltså börja sätta igång henne igen, superkul! Tar det somsagt lite lugnt i början och ser hur hennes ben reaerar, om det går bra fortsätter jag succesivt sätta igång henne, det hoppas jag jag kan göra!

Vår första tävling hoppas jag blir i Flyinge, den 2 februari. OM hon är helt igång och frisk och kry tills dess! OM hon nu är det så hoppas vi 90 och 95 där. Sen får jag planera resten efter hur hon känns där.

Kram på er våra duktiga läsare och besäkare, vi har fått en ordentlig uppskjuts i statistiken, vilket glädjer oss, fortsätt så!

/Julia

Under vårterminen 2012 kommer jag inte att träna för Jennifer i hoppningen. Innan vi åkte till stallet idag körde mamma och jag till familjen Lannér för att prata med Henrik om mina innestående lektioner. I somras jobbade jag hos honom under nästan åtta veckor. Lönen blev en del kontanter men också "gratis" träningar, vilket kan bli väldigt användbart under året!

Det blev bestämt att vi skulle komma en gång i veckan med start redan nästa vecka! Dock med vissa undantag från bla. GHS-veckan och bruksprovveckan då Henrik är iväg. Det ska bli så kul, jag är väldigt laddad inför vår första lektion!


Vem är då Henrik Lannér?
Henrik var med och red OS i Barcelona, han har vunnit ett antal Grand Prix och är just nu tränare till juniorlandslaget tillsammans med Pether Markne. Svensk mästare 1991 både inomhus och utomhus samt Svensk mästare inomhus 1990.

På bilden här under är Henrik tillsammans med valacken Hidalgo, hemma kallad Harry (som jag red ganska mycket när jag jobbade hos honom)
bild från Innrider, där Henrik har sponsoravtal

Henrik och Richmond W
Bild från HD


/Therese